Tankar efter handledning och reflektioner om dilemman och referenser.

Under handledningsmötet väcktes tankarna kring hur vi ska presentera begreppen hållbar och ohållbar. Tanken är att barnen ska få vara delaktiga med sina förkunskaper, funderingar och tankar där vi tillsammans kommer fram till vad det är som skiljer begreppen åt. Vad innebär hållbart/ohållbart? Vad innebär detta på en bondgård? Det vi kan se som problimatiskt är vilken bild barnen kan få av begreppet ohållbart, det skulle kunna bli av de förknippar begreppet med något som är trasigt, eller att något fattas, barnens första tanke skulle kunna bli att taket är söndrigt. Vi har definerat ohållbart i brevet utan att nämna ohållbart. detta för att inte förvirra barnen och ge dem förestllning, utmaningen är att presentera begeppet och sätta det i ett sammanhang. 

Vi har även under planeringens gång diskuterat olika typer av dilemman. Ett dilemma som vi i studiegruppen har kommit fram till är att vårt arbete är i ett dilemma med hur vi ser på barn och barns lärande. Enligt Björklund (2014) och Ideland (2018) är det viktigt att barnen utvecklar en kunskap och handlingskompetens om hur hållbar utveckling kan främjas. Däremot är dilemmat också enligt författarna att att barnen inte får skuld eller känner att dem har en roll att bli tvungna till att finna lösningar på hållbarhetskonflikter. Men är detta något vi bör lägga fokus på då uppgiften ska synliggöra ett moraliskt dilemma som barnen ska ta ställning till? Odlingen kan skapa ett dilemma, eller är det att handla nörproducerad mat eller åka till en stor mataffär. Om kanterna tas bor så maximeras odlingen och främjar den ekonmiska aspekten mem mångfalden minskas (den ekologiska aspekten). 

Vi har valt att skicka brev till barnen. Breven har syftet att skapa ramar för barnen men även skapa ett intresse och göra aktiviteterna meningsfulla. Enligt Falkenberg och Håkonsson (2004) krävs en egen vilja till aktivitet för att ett lärande ska äga rum, de menar att kunskap är något som individen själv konstruerar genom aktivitet. Nyckelfrågorna används för att skapa ramar för barnen och för att leda dem mot den planerade målbilden. Falkenberg och Håkonsson (2004) Framhåller att storyline metoden är relativt styrd av lärare som skapar problemställningar där barnen själva styr hur dessa ska lösas. Genom nyckelfrågorna får barnen framföra sina föreställningar och därmed också det de redan vet. Under processen kan olika frågor uppstå som måste undersökas för att barnen ska komma vidare i arbetet. Hedefalk m.fl. (2014) menar att när barn ställs inför ett “gap”, när de inte vet hur de ska ta sig vidare kan olika undervisningsmetoder användas. Genom att låta barnen diskutera och kritiskt värdera olika alternativ så menar Hedefalk m.fl. (2014) att handlingskompetens för lärande för hållbar utveckling kan formas. ytterligare kan barnen vara i behov av ytterligare information och få hjälp med att veta vad de ska fokusera på. Barnen får själva skapa de karaktärer som skickar breven. Enligt Falkenberg och Håkonsson (2004) gör skapandet av plats, karaktärer och händelseförlopp att arbetet blir till något gemensamt. Det stärker även barnens känsla av ägandeskap och att arbetet blir barnens och utmanar barnens föreställningar av världen. 

 /Grupp 7.

Referenser 

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1.upp.) Lund: Studentlitteratur.

Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: handbok för lärare. (1. uppl.) Hässelby: Runa 

Hedefalk, M., Almqvits, J., & Lidar, M. (2014). Teaching for action competence. Sage open, 4(3), 1-8. https://doi.org/10.1177/2158244014543785 

Ideland, M. (2016). Den KRAV-märkta människan. Lund: Celanders förlag.