Reflektion 2

Emma Wilhelmsson - Reflektion 2, grupp 9: Jag har läst och följt upp bloggen som tillhör grupp 9. De har en tydlig planeringsmatris med en röd tråd som följs under hela Storylinen. Karaktären Sture har huvudrollen i arbetet och fångar snabbt barnens intresse och nyfikenhet genom ett brev. Barnen får ställa egna hypoteser om vad de tror kommer hända med skräpet på nedbrytningsplankan. De får senare undersöka resultatet, vilket är en bra metod för att skapa engagemang hos barnen. Jag funderar på om vi har lyft fram hur vårt arbete används i leken. Grupp 9 belyser att deras karaktärer och tillhörande material får stå framme och är tillgängligt för barnen hela tiden. Jag har även uppmärksammat att de har ett tydligt dilemma som presenteras för barnen på ett lustfyllt sätt. Arbetsmetoden om dilemmat vill jag föreslå för min grupp att vi kan utveckla i vår presentation. Jag har lärt mig att Storyline är en metod som går att arbeta med på många varierande och spännande undervisningssätt.    

Ida Grimborg - Reflektion 2, grupp 11:

Jag har läst och följt grupp 11 blogg och jag tycker att ni synliggör de olika aspekterna av hållbarhet samt det moraliska dilemmat kring konsumtion, som Skatan inte är särskilt bekymrad över kontra Ekorrens irritation kring de fåniga sakerna. Planeringsmatrisen hade tydliga mål och jag tycker att det tydligt framkom vilken del av hållbarhet som nyckelfrågorna berörde samt att jag tycker att det var enkelt att följa arbetetsprocessen då inläggen var lagom långa, vilket jag kan ta med mig till vår redovisning då inläggen delvis kunde bli lite långrandiga.  

Jag tycker att ni även har ett tydligt upplägg vilket man kunde se då tydliga rubriker och styckesindelningar fanns i varje inlägg samt att lista på materialet fanns med. Det var även kul att se att idén med att djuren skickar brev för att väcka barnens intresse fanns med hos er också. jag uppskattar även att ni har vävt samman olika ämnesdidaktiska områden utan att tappa den röda tråden i arbetet mot hållbar utveckling. Det jag lärde mig av att läsa grupp 11 blogg var främst att inte göra saker större än vad de egentligen behöver vara, att hålla undervisningen relativt enkel kan öppna upp för många nyfikna tankar och funderingar hos barn som pedagoger kan ta tillvara på och vidareutveckla.  

Mathias Lerntoft - Reflektion 2, grupp 12:

Jag har läst och följt grupp 12 blogg och kan se att gruppen bearbetar tydlig de tre olika aspekter av hållbar utveckling i projektet. Arbetet var planerad och upplagd på ett sådant sätt som var lätt att förstå och följa med i processen. Spännande när gruppens förhållningssätt genomsyras av ett hållbarhetstema genom exempelvis de karaktärer (Skogsfolket) som är med i skogen, att de är gjorda av material från naturen. I bloggen kan jag från början lägga märke till starka argument och källor samt ett tydligt upplägg under projektets gång med deltagarnas reflektioner som ger bloggen mer liv.

Jag har lärt mig av att läsa bloggen att storyline projekten kan se olika ut genom de olika spännande idéer som tar plats, inte nog med att barnens inflytande och delaktighet formar undervisningen exempelvis som att barnen får vara med och rösta. Jag har lärt mig att det finns mycket vi som blivande pedagoger behöver förhålla oss till i ett arbete om hållbar utveckling, men även tack vare ett fängslande sätt att presentera ett område på ett intressant sätt har gruppen gett mig fler idéer och redskap på hur jag kan utveckla min framtida yrkesroll. Den del av bloggen som jag finner extra värt att nämna är hur utomhuspedagogiken är en del av storyline arbetet. Att vi inte är begränsade till undervisning inomhus i förskolan utan att lärandemålet kan bli en del av den miljö barnen befinner sig i utomhus på det sättet som grupp 12 har framfört är fascinerande för mig.

Jenny de Bruin - Reflektion 2, grupp 12:

Jag har läst grupp 12s blogg. Gruppen har verkligen visat sina tankar och idéer som uppstått under arbetets gång, genom att de har skrivit gemensamma reflektioner. Jag vill ta med mig att skriva ner funderingar och tankar visar verkligen på en process. Jag har även märkt att vi haft olika tolkningar om konflikter, synergieffekter och dilemman. Grupp 12 har koncentrerat sig mer på vad som skulle kunna ske i gruppen under arbetets gång, vilket visade på ett nytt perspektiv av uppgiften. De har även valt att utgå från att karaktärerna byggs av naturmaterial vilket passar till berättelsen men också är bra ur konsumtions synpunkt. Även om det som skapats i vår grupp har varit från saker som vi har hemma så är inte allt material återvunnet. det syns i arbetet att de arbetar i miljön, med miljön och för miljön. Det är intressant och roligt att läsa någon annans arbete då det synliggör olika möjliga vägar.

Elin Antonsson - Reflektion 2, grupp 8: Jag har läst grupp 8 och deras blogg. Det jag tar med är hur man kan arbeta med storyline på olika sätt, gruppen har på ett intressant sätt skapat olika samhällen med olika förutsättningar vilket var ett väldigt givande sätt att få barnen intresserade om harar och vargar och dess olikheter i mat och boende situationer. Det jag vill föreslå till min grupp att ta med i vår presentation är hur man kan skapa en saga med bilder som en bra metod.

Jag tyckte det var bra att ni har tagit med er arbetet ut, att barnen får möjlighet att utöva arbetet utomhus vilket kan bidra till ett mer lustfyllt lärande, detta är ett sätt jag kommer ta med mig. Det jag funderar på om vi har med är ett tydligt dilemma som barnen ställs inför och som barnen har svar och lösningar på detta, tror jag inte vi har med på ett tydligt sätt. Arbetsprocessen blir tydlig eftersom den börjar med en inblick i hararnas och vargarnas liv samt olika utforskande och olika händelser som sker. Samt att gruppen har både en matris i början och slutet vilket på ett bra sätt startar och avslutar bloggen det blir en röd tråd genom bloggen och arbetet.  

Jessica Torbjörnsson - Reflektion 2, grupp 9:

Jag har följt och läst grupp nio blogg. Jag upplever att ni har en tydlig och konkret planeringsmatris och som skapar en röd tråd genom hela arbetsprocessens. Jag tycker även att ni redogör processen på ett tydligt sätt genom konkreta och kortfattade blogginlägg, något som jag upplever att vi i vår grupp kan se över. Det är givande att ta del av ert och andras storyline arbeten och jag kommer ta med mig hur varierande en undervisning kan utformas med hjälp av metoden. Ni presenterar ert dilemma för barnen på ett gripbart och tydligt sätt, vilken underlättar för dem när det kommer till ställningstagandet. Detta är något som jag kommer förmedla vidare till vår grupp när vi presenterar vår storyline. Era metoder för att främja barns förståelse för sortering och hållbar utveckling är kreativa och något som jag tror kommer göra barnen både intresserade och engagerade. Jag vill även lyfta fram hur ni på ett tydligt sätt knutit an till relevant litteratur genom hela processens gång

Alma Christiansson - Reflektion 2, grupp 8:

Jag har läst grupp 8 blogg och tagit del av deras arbete. Storylinen handlar om två stammar hararna och vargarna, som barnen är med och bygger upp, både miljö och egna figurer. Detta är ett intressant sätt att lyfta vikten av att tänka hållbart kring införskaffandet av mat. De har vid varje aktivitet tydliga nyckelfrågor på vad det är barnen ska fundera på och vad det är de ska undersöka för att driva handlingen framåt. Barnen får också under arbetsgång med sig verktyg för att komma med möjliga förslag till att lösa dilemmat, vilket det visar sig ha fått med sig efter att ha diskuterat och får sedan möjlighet att färdigställa dessa. Gruppen har under arbetets gång dokumenterat händelseförloppet på bloggen med både aktiviter samt enskilda och gruppreflektioner. De har även tydliggjort hur hela arbetat genom en tydlig planeringsmatris som även publicerats där. Det jag tar med mig efter att ha läst grupp 8 blogg är att uppläggen och temat kan variera på många sätt i storylinearbetet. 

Reflektion 1

Ida Grimborg - Reflektion 1:

Nu börjar vi närma oss slutet på vårt arbete med Storyline! Jag tycker att arbetet har gått bra och för varje gång vi ses så blir arbetet mer detaljerat och utförligt. När vi hade skaffat oss en djupare förståelse för vad arbetet innebar så upplever jag att Storyline är ett spännande verktyg som utmanar både barn och vuxna! Det har varit utmaningar i arbetet, allt från hur arbetet skulle utformas till hur var och en hade tolkat uppgiften, många intressanta tankar och aspekter kring arbetet har även lyfts fram under gruppsamtalen. Att sätta ramen med nyckelfrågor att utgå från tydliggör arbetet för barnen men hjälper även pedagoger att behålla den röda tråden genom arbetet. Genom att arbeta med Storyline så upplever jag även hur arbetet kring hållbar utveckling i förskolan tydliggjorts. Skulle jag anpassa arbetet till en annan målgrupp så ser jag att detta arbete hade kunnat utvecklas till en förskoleklass. Man hade t.ex. arbetat djupare med odling - planterat i CD-fodral för att se och dokumentera fröets utveckling. För att rikta arbetet till yngre barn kan man exempelvis använda sig av böcker som berör ämnet.  

Alma Christiansson - Reflektion 1: 

Storylinearbetet börjar färdigställas och har på ett givande sätt gett många insynsvinklar hur barnen är med och skapar ett projekt med egna tankar, funderingar och tyckande genom nyckelfrågorna och är på så sätt med och styr handlingen framåt. Målet med storylinearbetet var att barnen skulle få en inblick i vad en hållbar gård är samt en som inte är de. De har därför även fått vara med och skapa goda livsmiljöer för djuren, den biologiska mångfalden i form av odling, hur produkter som skapas på gården kan användas och på så sätt se hur den goda hälsan på gården tar form. Barnen har ställts inför dilemman och se synergieffekter och konflikteffekter kan påverka. Under arbetets gång har vi uppmärksammat de tre dimensionerna inom det hållbara tänket, ekonomisk, ekologisk och social och det har varit mycket tankar om hur vi ska skapa detta på bästa sätt.

För att anpassa arbetet till en annan åldersgrupp hade man exempelvis tillsammans med de yngre barnen pratat ännu mer om känslor för djuren, hur känns det att sitta i bur tror ni? Är det bättre att sitta i bur eller få springa fritt? Hur känner sig Sting när hen inte har något att äta eller några kompisar kvar på gården? Därefter prata om vilka fördelar som skapas när djuren mår bättre exempelvis.

Jenny de Bruin - Reflektion 1

Arbetet med storyline har visat sig vara en process där alla i gruppen behövde få förståelse för metoden och en gemensam föreställning kring olika möjligheter och hinder som skulle kunna uppstå med under arbetet. Genom att diskutera och undersöka olika sätt att starta arbetet blev många möjligheter synliga. Planerings matrisen var ett bra verktyg eftersom man kunde gå tillbaka och se till så att berättelsen följer en röd tråd och det gav även en tydlig överblick av syftet med arbetet. Komplexiteten med hållbar utveckling visade sig i arbetet, speciellt jordbruk som har ett komplext förhållande till hållbar utveckling.

Arbetet var riktat mot femåringar och om det skulle utföras för yngre barn skulle det vara möjligt att skala ner på antalet djur, ändra nyckelfrågorna och ge barnen ytterligare ramar för arbetet beroende på barnens förkunskaper. Arbetet fokuserar på många delar av ett jordbruk och genom att avgränsa dessa kan arbete riktas mot yngre barn eller genom att arbeta en längre tid och dela upp arbetet i olika storylines.

Emma Wilhelmsson - Reflektion 1:
Vår Storyline är snart helt färdigställd och gruppens arbete är väl genomförd. Arbetsmetoden har för oss alla varit ny och det har därför varit en utmaning att få med alla delar. Vi har haft lätt för att samarbeta och alla har deltagit i diskussioner där tankar och funderingar har delats på ett givet sätt. Planeringsmatrisen blev klar tidigt och har sedan varit till god hjälp för att driva arbetet framåt i en röd tråd. Målet med vår Storyline är att barnen ska få förståelse för hur en bondgård kan utvecklas till att bli mer hållbar. Nyckelfrågor har startat upp våra aktiviteter och fångat barnens intresse för att skapa olika karaktärer. Vi har uppmärksammat att det finns flera dilemman, synergieffekter och konflikter, vilka vi har synliggjort i bloggen.

För att utforma arbetet till yngre barn skulle de kunna få svara på mindre nyckelfrågor och skapa en kortare berättelse om bondgården. De färdiga karaktärerna som barnen skapat kan vara tillgängliga för barnen i den fria leken, där kan de få bearbeta sina tankar och känslor på ett lekfullt sätt. Genom en mer avskalad Storyline blir det lättare för de yngre barnen att få förståelse för den hållbara utvecklingen.  

Elin Antonsson - Reflektion 1: I början var det svårt att greppa vad storyline handlade om men efter diskussioner med gruppen blev det tydligare. Alla i gruppen har varit med och fört arbetet framåt. Nu när storyline arbetet börjar lida på sitt slut har jag verkligen förstått innebörden av varför man använder sig av just denna metod. Att barnens tankar, funderingar och lösningar blir synliga genom de nyckelfrågor som arbetet bygger på. Barnen har i vår storyline varit med och påverkat hur djuren mår och hur vi kan skapa en hållbar bondgård, samt har de fått se hur en icke hållbar bondgård ser ut. Barnen har ställts inför dilemma, synergieffekter samt konflikter genom arbetets gång på olika sätt. 

För att kunna utforma detta arbete för en yngre barngrupp, hade vårt fokus fått vara mer på djuren och deras känslor, hur mår hönan när den sitter i en bur hela dagar. Känner den sig ledsen, arg, glad eller orolig. Att barnen hade fått leva sig in i hönans liv på ett annat sätt för att få en förståelse för hur vi kan hjälpa hönan och vad som hade fått hönan att må bättre. Även att man kunde ha avgränsat arbetet genom att använda sig av färre nyckelfrågor samt färre karaktärer för att göra det mer hanterbart för yngre barn.  

Mathias Lerntoft - Reflektion 1:

Mina reflektioner 2021-01-011

Idag har vi jobbat med de brev som barnen får ta del av samt möjliga diskussioner som uppkommer från dem. Vi hade också ett samtal med Ann om hur arbetet går och fick goda idéer på hur vi ska arbeta framöver och fokusera mer på. Vi hade exempelvis missat att lägga in våra reflektioner i bloggen utöver det arbetet och undervisningen barnen får ta del av. Så stort fokus på under dagen var att publicera våra kollegiala tankar i arbetslaget. Kändes som att vi hade mycket kvar att göra för att hinna färdigt tills på onsdag. 

Mina reflektioner 2021-01-12

Idag har vi arbetat med projektets djupare delar där vi har fokuserat på källor och referenser till de olika hållbarhetsaspekterna, dilemman och synergieffekterna vårt storylinearbete berör. Börjat publicera de hållbara aspekterna i bondgården vilket innebär att vi är färdiga i arbetet tillsammans med barnen om den ohållbara bondgården. Idag har vi kommit långt och börjar känna oss i fas igen. Många intressanta diskussioner tycker jag har tagit plats i rätt så komplexa förhållanden om livsmedel och konsumtion exempelvis som jag inte har varit så insatt i innan kursen. 

Mina reflektioner 2021-01-13

Idag har vi finslipat i aspekter som vi kom på under gårdagen att vi har missat. Mycket har vi behövt vända och vrida på för att inte missa viktiga delar som ska redovisas i ett projekt som jag uppfattar som öppet och fritt till hur arbetet och processen ska se ut. Det känns roligt att börja med berättelsen till presentationen på fredag och spännande hur den börjar ta form.

Arbetet vi har gjort är planerad i en avdelning med femåringar. Hur jag skulle utveckla Storylineprojektet för att anpassa det för yngre barn hade varit att formulera om och anpassa projektets nyckelfrågor till faktorer som de yngre barn på ett till två år kan förstå mer. Frågor som riktar sig mer mot vad frågor istället för vad, hur och varför utifrån den didaktiska triangeln. Vad frågor som med barnens inflytande riktar projektets utveckling. Projektet skulle anpassas också till att den inte är så lång (beroende såklart på barnens intresse) men också att barnen skulle kunna använda projektets karaktärer under den fria leken för att själva och tillsammans kunna processa arbetet genom fantasi och inlevelse i leken.

Jessica Torbjörnsson - Reflektion 1:

Nu är vi i slutet av vårt storyline arbetet och processen hit har varit både rolig och lärorik men också utmanande. Utmaningen var främst i starten innan vi greppat storyline som metod och förhållningssätt i relation till hållbar utveckling och att få med alla delar på ett tydligt sätt. Det har varit ett fördelaktigt samarbete i gruppen där alla har kunnat vädra sina tankar och föra diskussioner. Vilket sedan har bidragit till ett väl utvecklat storylinearbete som, enligt min uppfattning, följer en röd tråd. Planeringsmatrisen har varit till god hjälp för att upprätthålla den röda tråden genom arbetet där nyckelfrågorna sätter ramarna. Om arbetet i stället skulle utformas mot yngre barn så skulle jag begränsa berättelsen och antalet frågor samt djur. Jag skulle även utgå från relevant litteratur (barnböcker) för att konkretisera och skapa mer förståelse för djur, bondgården och miljön men som även synliggöra sambanden.

// Grupp 7.

Bonden tackar och bjuder in till besök! Avslut på storyline

Nu har mycket skett på gården en ljusare framtid för både djur, bonde och natur börjar glimta. Barnen har ställts in för många olika problem och har behövt kritiskt värdera dessa utifrån ett ekologiskt perspektiv, socialt perspektiv och ekonomiskt perspektiv. Barnen har fått undersöka deras föreställningar och hypoteser. Bondens hälsa har förbättrats i takt med förändringarna som skett på gården. Nu har bonden tid för sig själv och kanske i framtiden hittar någon att dela tillvaron med. Som avslut på berättelsen så skickar bonden Kim ett brev.

Arbetet avslutas med först ett studiebesök till en ekologisk gård, sedan bjuds vårdnadshavare in för visning av arbetet och fika som barnen har fått laga av närproducerade och ekologiska produkter. 

Ett tydligt avslut är viktigt så barnen får chans att säga farväl till karaktärerna, ibland kan barnen bli känslomässigt fästa vid dem. Avslutet bör vara intressant och spännande (Storyline Sverige, 2021).

Storyline Sverige. 2021, januari. Om storyline. Hämtad från: https://storyline.se 2021-01-07.

Fortsättning i arbetet mot bondgårdens framtid

Under den tiden som barnen har fått arbeta kring en mer hållbar bondgård har flera aspekter ur hållbar utveckling reflekterats och diskuterats över. Det har resulterat i förändringar och aktioner som strävar mot en mer hållbar miljö i sin helhet hos bonden Kims bondgård. Hönan Agda har fått bättre förhållanden utifrån både hälsa och miljö. Med både närodlat foder och bättre levnadsförhållanden har Agda fått en mer hållbar miljö att vara del av. Kossan Lennart har fått en robot som mjölkar istället för bonden, som både sköter kossan samt ger mer tid för bonden Kim att arbeta med annat. Lennart får beta i en kohage som är större och med mer biologisk mångfald. Bonden Kims odling är lite mindre men gynnas av både den biologiska mångfalden i åkerkanterna samt att bonden inte skulle spruta mer gifter på åkrarna för att gynna både hälsa och natur. Därigenom har biet Sting fått mer blommor att pollinera som resulterar i mer honung för människor. Gårdsbutiken är en ny del i bondgården där kostander för att frakta livsmedlen som produceras på gården elimineras samt att de råvaror som produceras är ekologiskt hållbara. Butiken gynnar ekonomin direkt till bondgården som gör så att Kim kan gynnas ekonomiskt och utveckla bondgården mer hållbart. Det slutar i att bonden Kim mår bättre när barnen har fått vara med och hjälpa bonden att utveckla bondgården mot en mer hållbar miljö som har hansyn till djuren, naturen och människans välbefinnande

Lanthandeln presenteras

                                 Idag fick barnen ytterligare ett brev från bonden Kim. 

Nyckelfrågor som presenterades efter brevet var: 

-Vilka råvaror tror ni bonden har kunnat producera på bondgården? 

-Vilka råvaror ger respektive djur? 

-Vad blir konsekvensen av att handla i bonden Kims affär? 

Barnen arbetar med nyckelfrågorna samtidigt som de utforma bondens lanthandel. De utforskade tillsammans fram svaren på frågorna och deras förslag var att affären kan sälja ägg, för det ger hönan. Honung, för det ger biet. Mjölk, för det ger kossan men av mjölk kan man även göra grädde, smör, glass, yoghurt och ost. Barnen talade även om vilka odlingar det kan finnas på bondgården  och de var rörande överens om att bonden odlar morötter, sockerärtor och tomater precis som dem men bonden kan också odla som potatis, lök, gurka, sallad, havre, vete, hallon och jordgubbar bland annat. 

Barnen tyckte det var en bra idé med en lanthandel på bondens gård för då blir det nära till affären så de slipper ta bilen utan istället kan gå eller cykla.

                                                 Så här kan lanthandeln se ut

             

                 De närproducerade och ekologiska varorna som lanthandeln kan sälja

För att barnen ska skapa förståelse för kostnad och mängder av varor så görs ett besök i en närliggande affären där de kan se vad ekologiska varor kostar kontra inte ekologiska varor. Vi skapar även en affär i förskolemiljön. Synergi och konflikt- effekter tillkommer när det kommer till att handla närproducerat kontra att åka till ett stort varuhus ex, Maxi. Främjar ekologin att handla närproducerat och bidrar därmed till ett minskat koldioxidutsläpp men till en större ekonomisk kostnad för individen. Ekologisk mat främjar välmående och bidrar till en bättre hälsa men minskar inköp från andra länder och mindre transporter, vilket i sin tur skulle kunna drabba landet ekonomiskt som därmed kan få sämre förutsättningar. Hållbarhetsaspekten är en viktig del i de val man gör som kund. Välja alternativ som är fördelaktigt för miljö, kostnad, och hälsa. Exempel: köttprodukter kontra vegetariska val för måltiden 

Målbild : Utveckla en förståelse över ens egna handlingar samt forma en handlingskompetens för att agera hållbart utifrån konsumtion

Fortsättning i arbetet med en hållbar odling

 

I fortsättningen med arbetet kring odling så fick barnen i grupp 4 skapa hur deras åkermark ser ut baserat på nyckelfrågan: Vad tycker ni kan ändras för att värna om de arter som trivs på åkermarkerna? Här ser ni ett arbetes pågående process. Åkermarken har fått kanter/diken där människan inte får röra naturen. Där har olika blommor fått växa upp, såsom smörblommor och vitklöver. Nu kan bin, humlor och andra insekter massa växter att pollinera och få mat av!  

Men hur gör man med bekämpningsmedlen? Barnen diskuterade länge och kom fram till att det vore bäst om bonden helt struntade i att spruta gift på åkrarna. Insekterna är viktiga, både för att pollinera växter som ger mat åt både människor och djur (honung, frukter, bär och spannmål) men också för att insekterna även är mat åt andra lite större djur. 

 

Barnen fick även odla egna grönsaker utav materialen som bonden skickade med – jord och fröpåsar till morötter, tomater och sockerärtor. Nyckelfrågan här var: vad behöver man mer för redskap för att odla? Barnen fick diskutera och kom fram till att stora krukor behövdes att plantera fröna i och att vatten är viktigt, annars torkar växten ut. Det ska bli spännande att följa processen från jord till bord. 

--------- 

Björklund (2020) menar att lärande för hållbar utveckling inte får bli indoktrinerande eller vara något som får en negativ ton. Att tänka att vi med t.ex. ett enda litet frö kan odla och få mat, så behåller vi nyfikenheten och riktar uppmärksamheten till det positiva. Vidare menar Behrenfeldt m.fl (2015) att genom att själva få odla så får barnen en förståelse för vart maten kommer ifrån samt vilka valmöjligheter som finns och vilka olika konsekvenser de olika valen kan ge. Likaså att använda sig av bekämpningsmedel som kan förgifta grundvattnet och spridas ut i naturen. Bekämpningsmedlen kan även ge hälsorisker för de som arbetar med jordbruk. I Naturskyddsföreningen (u.åa) kan man läsa hur hårt den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster drabbas av bekämpningsmedel. Insekter har många viktiga funktioner i naturen, såsom pollinering, nedbrytning, att vara naturliga fiender till skadegörare och att vara föda åt andra djur. 

Referener: 

Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., Jansson, B., Lindblad, S., Lundberg, L., Manni, A., Tedenljung, A. & Wohlin, A. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Outdoor Teaching Förlag. 

Björklund, S. (2020). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur 

Naturskyddsföreningen. (u.åa). Fem fakta som dig att vilja bekämpa bekämpningsmedlen. https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/fem-fakta-som-far-dig-att-vilja-bekampa-bekampningsmedlen