Reflektion 1

Ida Grimborg - Reflektion 1:

Nu börjar vi närma oss slutet på vårt arbete med Storyline! Jag tycker att arbetet har gått bra och för varje gång vi ses så blir arbetet mer detaljerat och utförligt. När vi hade skaffat oss en djupare förståelse för vad arbetet innebar så upplever jag att Storyline är ett spännande verktyg som utmanar både barn och vuxna! Det har varit utmaningar i arbetet, allt från hur arbetet skulle utformas till hur var och en hade tolkat uppgiften, många intressanta tankar och aspekter kring arbetet har även lyfts fram under gruppsamtalen. Att sätta ramen med nyckelfrågor att utgå från tydliggör arbetet för barnen men hjälper även pedagoger att behålla den röda tråden genom arbetet. Genom att arbeta med Storyline så upplever jag även hur arbetet kring hållbar utveckling i förskolan tydliggjorts. Skulle jag anpassa arbetet till en annan målgrupp så ser jag att detta arbete hade kunnat utvecklas till en förskoleklass. Man hade t.ex. arbetat djupare med odling - planterat i CD-fodral för att se och dokumentera fröets utveckling. För att rikta arbetet till yngre barn kan man exempelvis använda sig av böcker som berör ämnet.  

Alma Christiansson - Reflektion 1: 

Storylinearbetet börjar färdigställas och har på ett givande sätt gett många insynsvinklar hur barnen är med och skapar ett projekt med egna tankar, funderingar och tyckande genom nyckelfrågorna och är på så sätt med och styr handlingen framåt. Målet med storylinearbetet var att barnen skulle få en inblick i vad en hållbar gård är samt en som inte är de. De har därför även fått vara med och skapa goda livsmiljöer för djuren, den biologiska mångfalden i form av odling, hur produkter som skapas på gården kan användas och på så sätt se hur den goda hälsan på gården tar form. Barnen har ställts inför dilemman och se synergieffekter och konflikteffekter kan påverka. Under arbetets gång har vi uppmärksammat de tre dimensionerna inom det hållbara tänket, ekonomisk, ekologisk och social och det har varit mycket tankar om hur vi ska skapa detta på bästa sätt.

För att anpassa arbetet till en annan åldersgrupp hade man exempelvis tillsammans med de yngre barnen pratat ännu mer om känslor för djuren, hur känns det att sitta i bur tror ni? Är det bättre att sitta i bur eller få springa fritt? Hur känner sig Sting när hen inte har något att äta eller några kompisar kvar på gården? Därefter prata om vilka fördelar som skapas när djuren mår bättre exempelvis.

Jenny de Bruin - Reflektion 1

Arbetet med storyline har visat sig vara en process där alla i gruppen behövde få förståelse för metoden och en gemensam föreställning kring olika möjligheter och hinder som skulle kunna uppstå med under arbetet. Genom att diskutera och undersöka olika sätt att starta arbetet blev många möjligheter synliga. Planerings matrisen var ett bra verktyg eftersom man kunde gå tillbaka och se till så att berättelsen följer en röd tråd och det gav även en tydlig överblick av syftet med arbetet. Komplexiteten med hållbar utveckling visade sig i arbetet, speciellt jordbruk som har ett komplext förhållande till hållbar utveckling.

Arbetet var riktat mot femåringar och om det skulle utföras för yngre barn skulle det vara möjligt att skala ner på antalet djur, ändra nyckelfrågorna och ge barnen ytterligare ramar för arbetet beroende på barnens förkunskaper. Arbetet fokuserar på många delar av ett jordbruk och genom att avgränsa dessa kan arbete riktas mot yngre barn eller genom att arbeta en längre tid och dela upp arbetet i olika storylines.

Emma Wilhelmsson - Reflektion 1:
Vår Storyline är snart helt färdigställd och gruppens arbete är väl genomförd. Arbetsmetoden har för oss alla varit ny och det har därför varit en utmaning att få med alla delar. Vi har haft lätt för att samarbeta och alla har deltagit i diskussioner där tankar och funderingar har delats på ett givet sätt. Planeringsmatrisen blev klar tidigt och har sedan varit till god hjälp för att driva arbetet framåt i en röd tråd. Målet med vår Storyline är att barnen ska få förståelse för hur en bondgård kan utvecklas till att bli mer hållbar. Nyckelfrågor har startat upp våra aktiviteter och fångat barnens intresse för att skapa olika karaktärer. Vi har uppmärksammat att det finns flera dilemman, synergieffekter och konflikter, vilka vi har synliggjort i bloggen.

För att utforma arbetet till yngre barn skulle de kunna få svara på mindre nyckelfrågor och skapa en kortare berättelse om bondgården. De färdiga karaktärerna som barnen skapat kan vara tillgängliga för barnen i den fria leken, där kan de få bearbeta sina tankar och känslor på ett lekfullt sätt. Genom en mer avskalad Storyline blir det lättare för de yngre barnen att få förståelse för den hållbara utvecklingen.  

Elin Antonsson - Reflektion 1: I början var det svårt att greppa vad storyline handlade om men efter diskussioner med gruppen blev det tydligare. Alla i gruppen har varit med och fört arbetet framåt. Nu när storyline arbetet börjar lida på sitt slut har jag verkligen förstått innebörden av varför man använder sig av just denna metod. Att barnens tankar, funderingar och lösningar blir synliga genom de nyckelfrågor som arbetet bygger på. Barnen har i vår storyline varit med och påverkat hur djuren mår och hur vi kan skapa en hållbar bondgård, samt har de fått se hur en icke hållbar bondgård ser ut. Barnen har ställts inför dilemma, synergieffekter samt konflikter genom arbetets gång på olika sätt. 

För att kunna utforma detta arbete för en yngre barngrupp, hade vårt fokus fått vara mer på djuren och deras känslor, hur mår hönan när den sitter i en bur hela dagar. Känner den sig ledsen, arg, glad eller orolig. Att barnen hade fått leva sig in i hönans liv på ett annat sätt för att få en förståelse för hur vi kan hjälpa hönan och vad som hade fått hönan att må bättre. Även att man kunde ha avgränsat arbetet genom att använda sig av färre nyckelfrågor samt färre karaktärer för att göra det mer hanterbart för yngre barn.  

Mathias Lerntoft - Reflektion 1:

Mina reflektioner 2021-01-011

Idag har vi jobbat med de brev som barnen får ta del av samt möjliga diskussioner som uppkommer från dem. Vi hade också ett samtal med Ann om hur arbetet går och fick goda idéer på hur vi ska arbeta framöver och fokusera mer på. Vi hade exempelvis missat att lägga in våra reflektioner i bloggen utöver det arbetet och undervisningen barnen får ta del av. Så stort fokus på under dagen var att publicera våra kollegiala tankar i arbetslaget. Kändes som att vi hade mycket kvar att göra för att hinna färdigt tills på onsdag. 

Mina reflektioner 2021-01-12

Idag har vi arbetat med projektets djupare delar där vi har fokuserat på källor och referenser till de olika hållbarhetsaspekterna, dilemman och synergieffekterna vårt storylinearbete berör. Börjat publicera de hållbara aspekterna i bondgården vilket innebär att vi är färdiga i arbetet tillsammans med barnen om den ohållbara bondgården. Idag har vi kommit långt och börjar känna oss i fas igen. Många intressanta diskussioner tycker jag har tagit plats i rätt så komplexa förhållanden om livsmedel och konsumtion exempelvis som jag inte har varit så insatt i innan kursen. 

Mina reflektioner 2021-01-13

Idag har vi finslipat i aspekter som vi kom på under gårdagen att vi har missat. Mycket har vi behövt vända och vrida på för att inte missa viktiga delar som ska redovisas i ett projekt som jag uppfattar som öppet och fritt till hur arbetet och processen ska se ut. Det känns roligt att börja med berättelsen till presentationen på fredag och spännande hur den börjar ta form.

Arbetet vi har gjort är planerad i en avdelning med femåringar. Hur jag skulle utveckla Storylineprojektet för att anpassa det för yngre barn hade varit att formulera om och anpassa projektets nyckelfrågor till faktorer som de yngre barn på ett till två år kan förstå mer. Frågor som riktar sig mer mot vad frågor istället för vad, hur och varför utifrån den didaktiska triangeln. Vad frågor som med barnens inflytande riktar projektets utveckling. Projektet skulle anpassas också till att den inte är så lång (beroende såklart på barnens intresse) men också att barnen skulle kunna använda projektets karaktärer under den fria leken för att själva och tillsammans kunna processa arbetet genom fantasi och inlevelse i leken.

Jessica Torbjörnsson - Reflektion 1:

Nu är vi i slutet av vårt storyline arbetet och processen hit har varit både rolig och lärorik men också utmanande. Utmaningen var främst i starten innan vi greppat storyline som metod och förhållningssätt i relation till hållbar utveckling och att få med alla delar på ett tydligt sätt. Det har varit ett fördelaktigt samarbete i gruppen där alla har kunnat vädra sina tankar och föra diskussioner. Vilket sedan har bidragit till ett väl utvecklat storylinearbete som, enligt min uppfattning, följer en röd tråd. Planeringsmatrisen har varit till god hjälp för att upprätthålla den röda tråden genom arbetet där nyckelfrågorna sätter ramarna. Om arbetet i stället skulle utformas mot yngre barn så skulle jag begränsa berättelsen och antalet frågor samt djur. Jag skulle även utgå från relevant litteratur (barnböcker) för att konkretisera och skapa mer förståelse för djur, bondgården och miljön men som även synliggöra sambanden.

// Grupp 7.