Vad kommer barnen möta i arbetet mot en hållbar gård?

Vi har under arbetet tänkt att en synergieffekt, konflikt, moraliskt dilemma och ekosystemtjänst ska synliggöras genom djuren. Biet står för ekosystemtjänsten, via kossan belyses synergieffekten, hönans foder skapar konflikt och odlingen står in för ett moraliskt dilemma. Eftersom barnen är indelade i grupper där de arbetar med att föra berättelsen vidare genom varsitt djur blir det viktigt att de presenterar arbetet för varandra. Vårt sätt att förstå omvärlden sker genom att vi utvecklar kunskap genom socialt samspel mellan individer. Det är ett förhållningssätt vi använder oss av i Storyline uppgiften, där sociala möten i exempelvis tecken på dilemman eller gemensamma lösningar till en mer hållbar värld tar plats (Lundgren m.fl., 2017).

Odlingen står in för ett dilemma - Ett dilemma finns mellan den ekologiska kontra den ekonomiska hållbarheten. Det finns ett val för bonden att ta bort diken och stenrös för att kunna öka odlingsytan som gynnar bondens ekonomi, men däremot försämrar det förutsättningarna för den biologiska mångfalden i och runt skörden. Däremot så kan bonden låta kanterna växa för att gynna mångfalden i miljön men det påverkar bondens ekonomi negativt eftersom ytan som används för att skörda är mindre. Den pollinerade insektsfaunan har under de senaste 40 åren minskat med tre fjärdedelar (wwf, 2019).

Biet gör en ekosystemtjänst - En tredjedel av all vår mat är beroende av pollinering och det är 85 % av pollineringen som utgörs av honungsbina. Pollineringen av växter är viktigt för vår överlevnad (Beherenfeldt m.fl., 2015). Naturskyddsföreningen (2019a) framhåller att bina hotas av bostadsbrist, gifter, klimatförändringar och matbrist, detta får allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden och människan. Det vi kan göra för att hjälpa bina är att spara en bit av gräsmattan och omvandla den till en blommande ö, med blommor som bina tycker om som lavendel och kärleksört. Samt sätta ut bihotell för att bidra till ett boende för bina. Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som ekosystemen ger människor och bidrar till välfärden, pollinering är en av dessa (Wwf, 2019).

Kossan synliggör en synergieffekt - Genom att låta korna gå fria på betesmarker och införskaffa mjölkrobotar kommer djuren må bättre, den biologiska mångfalden öka samt att bonden kommer ha mer tid över för annat då kor och robotar sköter sig själva mer. Även antibiotika användningen minskar när kossans hälsa ökar och minskar risk för antibiotikaresistens vilket också är viktigt för folkhälsan och samhällsekonomin. Det går att ta tillvara på exempelvis gödsel från kor till odling och bonden slipper då att köpa (Naturskyddsföreningen, 2019b).

Hönans foder skapar konflikt - Människorna i området köper importerat pga pris. Ekonomiska val i förhållande till djurens välbefinnande. Ofta finns soja i fodret vilket ger hönsen det protein de behöver. Dock så odlas soja i länder som bland annat Brasilien och Paraguay. Ökad odling på grund av ökad konsumtion leder till ökad mark omvandlingar av savanner, skog och gräsmarker vilket är viktiga för miljön, så att den biologiska mångfalden inte minskar. Även lokalbefolkningen påverkas negativt då de blir av med rättigheter för sin mark och  tvångs- och slavarbete ofta kan bli utfallet. Dock bidrar sojaodlingen till en ekonomisk utveckling i de länderna. alltså köps hönsfoder med soja påverkas naturen i länderna där det odlas negativt och ekonomin positivt. Köper bonden svenskodlat foder blir det dyrare för bonden länderna där soja odlas påverkas ekonomiskt negativt men miljön kan påverkas positivt (wwf, 2020).

Genom att låta barnen fundera och undersöka hur gården behöver ändras för att djuren ska må bra, kommer de att stöta på olika konflikter, moraliska dilemman, synergieffekter och ekosystemtjänster. Det kan betyda att vi behöver hjälpa barnen om alla har en gemensam uppfattning och olika alternativa lösningar inte synliggörs. Detta lägger stor vikt vid vilken handlingskompetens vi som förskollärare har. Handlingskompetens innebär att på ett aktivt och reflekterande sätt bidra till ett hållbart samhälle. För att aktivt bidra till ett hållbart samhälle krävs det en vilja att ta ansvar, reflektera, påverka beslut och ser ur olika perspektiv bland annat. Tre faktorer som påverkar vår handlingskompetens som förskollärare är kunskap, motivation och möjligheter. Det krävs att vi har kunskap och förståelse för det vi lär barnen, motivation och ett driv för saker och ting ska hända samt möjligheter såsom praktiska och ekonomiska för att exempelvis kunna köpa in ekologisk mat (Wwf, 2019).

Hedefalk (2014) påpekar att om det inte finns olika alternativ får barnen ingen chans att agera kritiskt. Det kan även betyda att barnen behöver undersöka olika saker för att få en förståelse för något. Falkenberg och Håkonsson (2004) lyfter även Deweys perspektiv på lärande, där barn lär genom de erfarenheter de gör. Vilket även stämmer överens med handlingskompetens där det krävs aktivitet. Det kan betyda att barnen behöver undersöka i sin närmiljö finns det blåbär? kommer bina dit? De kan även behöva leta efter böcker på biblioteket eller se en film på internet, eller besöka butiken för att se vart maten kommer ifrån och hur mycket olika alternativ kostar. Det kan även handla om att testa olika hypoteser som barnen har föreställt sig. Björklund (2020) menar att ett utforskande arbetssätt kan vara sökandet på det vi idag ännu inte vet, något som ännu inte är förvärvad kunskap. Samtidigt som kunskapen om det vi redan vet är viktig så kan det kreativa tänkandet öppna för nya tankar och minska risken för att barnen ramas in till en viss sanning. Björklund menar även att lärande i naturen och om naturen skapar erfarenheter och referensramar för lärande för naturen.

I Storylineprojektet är ett angivet mål från Skolverket (2018) en grund i arbetet där barnen ska få förutsättningar för att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. Under samtliga delar av projektet är vårt mål att barnen ska få en gemensam bild och förståelse för olika hållbarhetsaspekter i en bondgård utifrån en demokratisk arbetsprocess och undersökande tillsammans. För att barnen ska kunna få utrymme till att utveckla demokratiska principer är det viktigt att barnen får delaktighet och inflytande i de olika delar projektet behandlar. Vi använder oss av Rasouli och Kumaransuriyar (2016) sammanfattning av resultat på social hållbarhet i mikronivå som lyfter fram begrepp som demokratiska värderingar, utbildning samt kommunikation och deltagande. Det uppfylls genom att barnen får delta i projektet genom att utveckla karaktärerna, ha inflytande i projektets framgång samt att de får diskutera olika ståndpunkter med varandra under problemlösningsprocessen. 

Refernslista

Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., … Wohlin, A. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Outdoorteaching förlag.

Björklund, S. (2020). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Falkenberg, C. & Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: handbok för lärare. (1. uppl.) Hässelby: Runa.

Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling : Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling (PhD dissertation). Uppsala. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215087

Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.

Naturskyddsföreningen. (2019a). "Operation: rädda bina" uppmanar till 10 000 räddningsinsatser. https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/operation-radda-bina-uppmanar-till-10-000-raddningsinsatser 

Naturskyddsföreningen. (2019b). Betande djur behövs i landskapet. https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/jordbruk/betande-djur-behovs-i-landskapet

Rasouli, H & Kumarasuriyar, A. (2016).The Social Dimention of Sustainability: Towards Some Definitions and Analysis. 4(2), 23-34. DOI: 10.15640/10.15640/jsspi.v4n2a3

Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan, Lpfö18. Stockholm: Skolverket.

WWf. (2019). Förskola på hållbar väg - ett insperationsmaterial för förskolan. 

https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/wwf-forskola-pa-hallbar-vag-tidlos-202006.pdf

Wwf. (2020). Åkerlandskapet. https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/akerlandskapet/